När jag får egentid
Barnet är nattat för andra gången. Mannen är och dyker. Och jag har precis hetsätit en påse chips och ligger på soffan i min ensamhet. Hunden snarker nedanför. På TVn rullar CSI.
Jo, dykcertifikatet fick sig en andra chans och även denna gången, som av en händelse, är jag gravid. Därmed portad enligt strikta regler. Det får jag slutföra en annan gång. Vi har semester nu. Halvägs. 2 veckor snart slut och därför återstår 2. Sen går Nicklas tillbaka, Elias tillbaka till dagis och jag, jag går till arbetsförmedlingen jag. Ha! Känn på den. Eller, passar på att njuta av mitt eget och den växande magens sällskap. Mina fina vänner har jag plötsligt tid till. Och Elias! Såklart!
När man har semester läggs ingen tid till sånthär, bloggen. Då är det full fokus på allt utom bloggen. Ursäkta mig för det. Vi har mest varit hemma och gjort ingenting eller ytterst lite. En helg på Fun City i Varberg är det mest kreativa. Och kul hade vi. Och regnigt. Men mest kul. Trevligt sällskap utav ytterligare 4 barnfamiljer. 18 personer totalt. Ojojoj, vilket hålligång va?! Vi har tänkt åka till Växjö och övernatta i husvagn med några kära vänner. Fisketur på sjön i en liten eka, skogspromenader och sen lite förfriskningar och kortspel när barnen är nattade. Det kommer bli underbart.
Magen den bara växer & växer. Troligtvis menat så men eventuellt är mitt sötsug lite "boven i dramat" denna gången. Jag har passerat 20 veckor, alltså precis, för ett par dagar sedan gått hälften av tiden. +4 kilo. Och byxor är piss att få på redan. Kuuuuul. Undrar hur detta slutar?! Bebisen som vi för övrigt längtar efter är en aktiv rackare. Det är fullt ös nästan konstant och nu syns rörelserna rejält även utifrån. Men visst är det fantastiskt underbart att vara gravid?! Trots att jag känt av en del krämpor ooch mycket trötthet är det förmodligen det häftigaste och mest händelserika stadiet man får vara med om som kvinna. Enligt min mening såklart.
Lite oro över förlossning har kommit över mig vid några få tillfällen. Från ingenstans kommer oron men tack och lov går den fort över. Jag övertygar mig själv om att det del är låååångt kvar och att det kommer gå som smort när det väl är dags. Ha! Detta har jag gjort förr, är liksom gammal i gamet. Piece of cake. Eller?! :-O Jag kör med support per iPhone. SMS och samtal, det går i ett. Bara någon på andra sidan svarar: "Emmelie, det är lugnt, detta grejar du" eller "Vi stöttar varandra, du & jag. Vi sitter ju i samma båt" så känns allt bra igen. Ni är guld. Annars hjälper en klapp på stora lilla magen av antingen Nicklas eller Elias. Åh vad jag myser då.
Det roligaste jag vet just nu det är när Elias får fram till alla andra och ska lyfta på tröjan och klappa på bebisen. HAHA! Sorry alla ni som upplevt det. Men fy fan vad roligt det är. Det behöver inte ens se ut som man har en bebis i sin mage. Nicklas råkar ut för det dagligen. Lika roligt varje gång.
Vad gör ni? Har ni också semester? Har ni övergett mig efter kass uppdatering?
Jo, dykcertifikatet fick sig en andra chans och även denna gången, som av en händelse, är jag gravid. Därmed portad enligt strikta regler. Det får jag slutföra en annan gång. Vi har semester nu. Halvägs. 2 veckor snart slut och därför återstår 2. Sen går Nicklas tillbaka, Elias tillbaka till dagis och jag, jag går till arbetsförmedlingen jag. Ha! Känn på den. Eller, passar på att njuta av mitt eget och den växande magens sällskap. Mina fina vänner har jag plötsligt tid till. Och Elias! Såklart!
När man har semester läggs ingen tid till sånthär, bloggen. Då är det full fokus på allt utom bloggen. Ursäkta mig för det. Vi har mest varit hemma och gjort ingenting eller ytterst lite. En helg på Fun City i Varberg är det mest kreativa. Och kul hade vi. Och regnigt. Men mest kul. Trevligt sällskap utav ytterligare 4 barnfamiljer. 18 personer totalt. Ojojoj, vilket hålligång va?! Vi har tänkt åka till Växjö och övernatta i husvagn med några kära vänner. Fisketur på sjön i en liten eka, skogspromenader och sen lite förfriskningar och kortspel när barnen är nattade. Det kommer bli underbart.
Magen den bara växer & växer. Troligtvis menat så men eventuellt är mitt sötsug lite "boven i dramat" denna gången. Jag har passerat 20 veckor, alltså precis, för ett par dagar sedan gått hälften av tiden. +4 kilo. Och byxor är piss att få på redan. Kuuuuul. Undrar hur detta slutar?! Bebisen som vi för övrigt längtar efter är en aktiv rackare. Det är fullt ös nästan konstant och nu syns rörelserna rejält även utifrån. Men visst är det fantastiskt underbart att vara gravid?! Trots att jag känt av en del krämpor ooch mycket trötthet är det förmodligen det häftigaste och mest händelserika stadiet man får vara med om som kvinna. Enligt min mening såklart.
Lite oro över förlossning har kommit över mig vid några få tillfällen. Från ingenstans kommer oron men tack och lov går den fort över. Jag övertygar mig själv om att det del är låååångt kvar och att det kommer gå som smort när det väl är dags. Ha! Detta har jag gjort förr, är liksom gammal i gamet. Piece of cake. Eller?! :-O Jag kör med support per iPhone. SMS och samtal, det går i ett. Bara någon på andra sidan svarar: "Emmelie, det är lugnt, detta grejar du" eller "Vi stöttar varandra, du & jag. Vi sitter ju i samma båt" så känns allt bra igen. Ni är guld. Annars hjälper en klapp på stora lilla magen av antingen Nicklas eller Elias. Åh vad jag myser då.
Det roligaste jag vet just nu det är när Elias får fram till alla andra och ska lyfta på tröjan och klappa på bebisen. HAHA! Sorry alla ni som upplevt det. Men fy fan vad roligt det är. Det behöver inte ens se ut som man har en bebis i sin mage. Nicklas råkar ut för det dagligen. Lika roligt varje gång.
Vad gör ni? Har ni också semester? Har ni övergett mig efter kass uppdatering?
Kommentarer
Trackback
