Fredag
Äntligen är fredagen här, den dagen som är mest efterlängtad på hela arbetsveckan. Varför är det egentligen så? Varför betyder ledighet så mycket? Jag har svaret. Jag älskar när helgen är på ingång för det betyder att jag kan spendera all min tid tillsammans med killarna. Det är verkligen det bästa jag vet. Nicklas & Elias, dom betyder allt.
Elias skulle eventuellt sova hos farmor en dag i helgen. Ska bli skönt att kanske få sova ut lite och ladda batterierna. Vi skulle väl försöka i största möjliga mån bygga klart trädäcket om vi får lite tid utan plutten. Inte för att han är till besvär men han ska ju alltid lägga näsan i blöt och "hjälpa till". Det gillar jag inte när vi håller på att såga och sånt.
Annars? 1 enda vecka kvar på jobb. Ska bli skönt med semester, plus att nu har jag faktiskt kommit över det jobbiga med uppsägningen. Det ska bli ganska skönt. Mycket mer tid att ägna åt hus & hem men framför allt Elias. Han ska vara på dagis 15 timmar per vecka och resten med mig. Känns som en ganska bra grej nu inför nummer 2 och allt. Då kan man ge honom extra fokus tills dess eftersom det säkert blir lite mindre sen :-/
Ibland känns det lite jobbigt. Att han inte ska oss för sig själv. Att vi måste finnas för 2 barn. Att han ska försöka förstå att bebisen behöver oss på ett annat sätt. Usch, varför oroar man sig så för allting? Det löser sig säkert, det gör det ju för alla andra.
Elias skulle eventuellt sova hos farmor en dag i helgen. Ska bli skönt att kanske få sova ut lite och ladda batterierna. Vi skulle väl försöka i största möjliga mån bygga klart trädäcket om vi får lite tid utan plutten. Inte för att han är till besvär men han ska ju alltid lägga näsan i blöt och "hjälpa till". Det gillar jag inte när vi håller på att såga och sånt.
Annars? 1 enda vecka kvar på jobb. Ska bli skönt med semester, plus att nu har jag faktiskt kommit över det jobbiga med uppsägningen. Det ska bli ganska skönt. Mycket mer tid att ägna åt hus & hem men framför allt Elias. Han ska vara på dagis 15 timmar per vecka och resten med mig. Känns som en ganska bra grej nu inför nummer 2 och allt. Då kan man ge honom extra fokus tills dess eftersom det säkert blir lite mindre sen :-/
Ibland känns det lite jobbigt. Att han inte ska oss för sig själv. Att vi måste finnas för 2 barn. Att han ska försöka förstå att bebisen behöver oss på ett annat sätt. Usch, varför oroar man sig så för allting? Det löser sig säkert, det gör det ju för alla andra.
Kommentarer
Postat av: Sandy
Vilken fin bild du lagt upp på dig och Elias i magen! :)
Det kommer gå superbra med allt Emmelie och jag tror inte du behöver oroa dig ett dugg.
Skönt om ni får lite egentid du och gubben. Kram
Trackback