Emmelie

Jag skulle klippa gräset, jag skulle gå en lång tur med Nalle i skogen. Vem har lust till sånt när det öser ner utanför

fönstret?

.

Istället har jag hunnit med att tvätta en maskin tvätt, fyllt och tömt diskmaskinen, dammsugit hela huset, busat med Elias, kelat med Elias, och sett några avsnitt av Tre Kronor.

.

Allt ont har något gott med sig heter det väl?!

.

Jag hade tänkt klistra in lite bilder i Elias "babybok" men jag kan inte hitta mitt klister. Fattar inte vart det har tagit vägen, och varför det är borta precis när man behöver det. Har sett det här någonstans men jag är helt oförmögen att hitta det. Ska kanske betala lite räkningar istället. Som om det är lika roligt. Nödvändigt ont. Ska bli skönt att komma igång att jobba om några veckor, så känns det kanske lite lättare med betalningarna var månad. Äh, ska väl inte gnälla. Vi har det bra, vi tre!

.

Jag och Elias var en tur i Lödde idag, hos Sara! Det var en mycket trevlig stund. Jag och Sara har alltid varit jättebra vänner, väldigt nära vänner. Sen hände något. Dumhet inföll oss båda, och vi hade ett jättelångt uppbrott från varandra. Men nu när vi åter upptagit kontakten, känns det precis som förr! Som att vi kan prata om allt så som på den tiden. Sådana vänner är speciella. De få personerna som man inte behöver prata med på några dagar, månader eller till och med år. Ändå är det precis som vanligt nästa gång man hörs av.

.

Det var en utav få tankar såhär mitt i natten. Godnatt!

Just det, innan jag glömmer, Idag blir Elias 9 månader.

.

Och för att vara ärlig har jag ingen aning om varför han blev så dålig, så plötsligt! Inga nya tänder syns till, han är inte sjuk för övrigt. Det måste därför ha något med vädret att göra, misstänker jag. All denna konstiga, kvava värme som kom från ingenstans. Någon form utav värmeslag eller liknande. Men tro mig, jag har haft Elias i skugga hela tiden, med en keps på huvudet. Så jag har i alla fall gjort så mycket jag kunnat. Jag har aldrig, aldrig varit så rädd, någonsin. Och den panik jag kände i den stunden, önskar jag inte ens min värsta fiende. Ett stort tack riktas därför till Elias älskade farmor som räddade oss. Mig från min panik och skräck, och Elias från denna hemska feber!

.

Ja, jag vet. Hönsmamma! Men om man upplever det själv vet man precis vad jag menar.

Träffade Sandra igår, och barnen naturligtvis. Elliot skulle mata Elias, låna snickarlådan och bjuda Nalle på kanelbulle. Ebba och Elias var helnöjda med att sitta ute på en filt i gräset och leka. Söta, söta barn! Det är så kul att träffa barn som är ett par år äldre än Elias, då ser man vad man har att vänta. Och något säger mig att Elias kommer bli en vilding precis som Elliot. Tro det eller ej, men det känns faktiskt helt okej.. Ska till och med bli kul! (Säger jag nu ja!)

.

På tal om Nalle. Han har ju flyttat hit nu när Pärlan bor hos mamma och har fått sina söta valpar. Hon mår toppen, likaså valparna. En duktig mamma trots att det är första kullen, så jag känner mig väldans stolt. 4 stycken blev det. 2 utav varje kön. 1 tik har identiska teckningar som Pärlan vilket är väldigt kul, det blir väl en kopia som jag hoppas får stanna kvar!

.

Jag får sånna här "blogg-ryck" och tänkte slänga in ett bildinlägg sen också. Nu vilar Elias, så jag går och slänger mig på soffan!
.
Valparna kan beundras på glamourvalley.se

.

Man kan inte säga det för många gånger, eller det kan man kanske. Men det finns inte så många sätt att säga det på. Tiden går fort. Kan bara inte inse att det går så fort. Mina 9 månader som gravid gick ganska fort, kändes absolut inte som den evighet som många pratar om. Mina 9 månader som mamma har gått betydligt snabbare. Nu var det sagt, TIDEN GÅR FORT!

.

Var på BVC igår. Liten väger 8440 gram och är 71 cm lång. När man konkar runt på honom känns det förstås som att han väger 20 kg minst! Han ligger bra i sin kurva och är en "lagom" bebis. Nästa besök är runt 1 års ålder.

.

STOPP! 1 års ålder! Du måste skoja?! Min son blir snart 1 år gammal. Betyder det att jag har varit mamma i ett helt år?! Och hela den här grejen med dagis och sånt, det känns konstigt. Elias börjar på dagis i början på september. Ska bli jättespännande. Hoppas att det går bra, för för mig känns det jättebra, att komma ordentligt in i den vardag vi kommer att ha. Att bli vuxen igen, inte bara vara bebis med honom.

.

Och nu är det bara 1 månad tills jag börjar jobba! Ser fram emot det så himla mycket. Hur ofta har någon hört mig säga att jag längtar efter jobbet? Tror aldrig det har hänt. Men, nu känner jag verkligen att jag kan ha hittat rätt jobb för mig, och därmed kan trivas för en gångs skull. Kanske ha normala arbetsgivare, som inte terroriserar och beter sig illa.

.

.

Pärlan fick sina söta valpar i lördags, eller söta och söta! Men valparna kom i alla fall. 4 stycken och alla verkar må bra. 3 går upp bra i vikt, men den 4:e är lite seg och har stannat till lite. Förhoppningsvis tar hon sig, hon går i alla fall inte neråt.

.

Idag på radion sa dom att sommaren hade kommit nu, ett par veckor tidigare än vanligt. Var menar dom att sommaren är undrar ju jag?! Hemma hos mig är här mest regn, regn, grått och kallt! Ibland, ganska sällan just idag tittar solen fram, men sommar(?!) det skulle jag nog inte kalla det.

.

Just det, höll på att glömma det viktigaste! Jag har fått ett nytt jobb! En butik i Ljungbyhed som såååå jättegärna ville att jag skulle börja jobba där. Ska börja gå bredvid i slutet av juni fram till semestern, börjar sen på allvar i augusti. Så nu har jag sagt upp mig på mitt gamla skitjobb! Wooohooo! Som jag har längtat efter att kunna göra det. Klappar mig själv på axeln, känner mig jävligt glad och stolt att jag äntligen tagit mig vidare efter 4 år, bort från ICA.

.

Nu ska jag kela med Nalle, som för tillfället bor här eftersom Pärlan + valpar bor hos mamma.