Hur går det ihop?
Vissa gånger undrar jag varför vi bosatt oss mitt ute i skogen. Till exempel nu. Ensam. Natt. Konstiga ljud. Haha, jag är alltså lite obekväm med att vara ensam hemma på kvällen/natten. Varför är jag det egentligen? Varför blir allt så annorlunda bara för att det är mörkt istället för ljust?
Sen får jag ge Nicklas en eloge. Han är fortfarande inte hemkommen. Otroligt att han orkar då han var uppe med barnen redan halv sju i morse. Sen att han förmodligen är stupfull och inte kommer vara människa på hela dagen imorgon är ju en heeelt annan sak...
Som salt i såren har jag bestämt med Eem att komma bort utan barnen på kaffe och för att gå och sola. Nicklas ska, oavsett mående, ha barnen själv några timmar vid lunch. Hehe, undrar vad han tycker om det?! :-D
Nä, jag får nog försöka sluta mina ögon och sova trots att jag är ensam hemma mitt i natten med konstiga ljud utanför.. ;-) Godnatt!
